Förra veckan gick vi på jazzinspererad slash showdans. Där dansade vi till moulin rouge låtar. Det var så himla kul! Även om jag hade mina tvivel om min kropp skulle hänga med utan att jag skulle tappar balansen och snubbla. Men det gick faktiskt bra, fastän man kände sig så himla bortkommen när dansinstrutrören försökte förklara.
    Så lördagen spenderades med Olivia och Sara. Lite otippat kollade vi på moulin rouge och åt tacos. Jag försökte ta ett fotografi med det utsmetade sminket men lyckades inte så bra. Vi blev bara bleka.

solong!

jag är ganska trött. jag skrattar åt saker jag skriver och tänker. sånt som jag vanligtvis inte tycker är något kul alls. blahahahahallåhmenvadjobbig!

kanske världens finaste film!

det var en fin och förträfflig kväll i fredags. då jag sara och olivia kollade på i taket lyser tjärnorna på bio. jag upptäckte vid den mest sorgdränktsta scenen att jag och alla andra i salongen satt och grät lite tyst för sig själva. just då när jag lyssnade på alla snyftingar så började jag givetvis skratta ihjäl mig. folk vred och tittade på mig där jag satt med näven i munnen för att dämpa garvet. ja olivia trodde jag satt och grät. vilket jag förstås gjorde innan och därefter garvantatet. jag har nog aldrig gråtit så mycket på en biosalong som då. men för övrigt det var en väldigt vacker och mästerligt gjort film.

Permanent Vacation

Nu är jag tillbaka i Linköping igen. Från en helhelg i Gransnäs på ledarutbildning! Så för att sammanfatta helgen kort och gott så har vi lärt oss att skicka sms-välsignelser, ätit otroligt mycket mat, lekt grislekar och haft ofattbart kul!

so long!