ben

en del av min personlighet är att jag tänker för mycket innan jag pratar. vilket gör att jag själv blir lite uppretad och försöker att vända på det. men när jag väl gör det blir det bara fel! jag formulerar fel, jag använder fel ord och blir bara missförstådd.

i helgen åkte mamma och jag ner till malmö för att träffa filippa. har föresten hängt lite med veronica maggio. eller.. jag har sett henne i all fall.
hem tillbaka kom jag med två väskor och två tröjor. mukket bra

ser ut som bajs fast smakade gott tycke jag!
taizé, je veux y retourner.

staden var som en scenlagd film och samtidigt helt sagolikt. en dag ska jag bo där tillsammans med en fransk kille med mörkt lockigt hår. där huset är skärt och taket är snett. kan jag bli mer naiv?