i taket lyster stjärnorna
det var en fin och förträfflig kväll i fredags. då jag sara och olivia kollade på i taket lyser tjärnorna på bio. jag upptäckte vid den mest sorgdränktsta scenen att jag och alla andra i salongen satt och grät lite tyst för sig själva. just då när jag lyssnade på alla snyftingar så började jag givetvis skratta ihjäl mig. folk vred och tittade på mig där jag satt med näven i munnen för att dämpa garvet. ja olivia trodde jag satt och grät. vilket jag förstås gjorde innan och därefter garvantatet. jag har nog aldrig gråtit så mycket på en biosalong som då. men för övrigt det var en väldigt vacker och mästerligt gjort film.
hahah va sööt, bara garvar sådär x) men bra att alla säger den är bra (y) ska nämligen se den idag ;P pusss!
aaaaaaaaaaaaaw! Jag villvillvillvill se den, nununu! Men givetvis måste jag vänta tills jag får mina pengar, var fan tar dom vägen? xD
Men boken är så sjukt braaa juu! :(
Den där filmen vill jag se ;O .. fast om man gråter en massa, ser jag nog på den hemma :Dhaha
Kommentera gärna mitt senaste inlägg om att uppnå världsfred :D
haha, ibland får man sånna där ryck ju :P
hhaha jaa det va den! :D men asså, nåra delar va konstiga.. lixom, vart tog han sakke vägen? :'( han ba drog & va aldrig med i filmen mer.. haha men såå himla söt den va! :D
hhaha jaa det va den! :D men asså, nåra delar va konstiga.. lixom, vart tog han sakke vägen? :'( han ba drog & va aldrig med i filmen mer.. haha men såå himla söt den va! :D